Jekaluvi

Intressant läsning om Jekaluvi, eller hur? Den som lyckas gissa rätt på vilka kvinnor det är som innefattas i hans kombination först får en Losec som pris. Priset tillhandahålls av Rad Rat själv, men först måste ni hitta honom.

I dag har varit en händelsrik dag: inga plikter att utföra, vilket innebar sömn tills solen stod lite högre upp än vad den brukar göra när jag vaknar. Dessutom inhandlade jag diverse nya preparat på Apoteket samt ett exemplar av Rid Dick till PC. Frågan är om båda inköpen går att kombinera på något vis? Det ska vi strax ta reda på, kära läsare.

Tills vidare kan ni glutta på den vackra PR-videon för The Conduit till Wii. Antagligen är det endast de roliga sekvenserna som är uttagna i videon (som vanligt), men det ser likväl roligt ut. Våld är ofta roligt; i alla fall när man själv inte blir drabbad. Videon är ny, om ni nu inte förstod det.

NHL: Playoffs, round 2

The first round is behind us, and it's time to see how my picks worked out. Just for the hell of it, I'm going to compare myself with Adam Proteau of the Hockey News, who also made some playoff picks. I love Proteau's stuff on THN and have the greatest amount of respect for him as a hockey journalist and pundit. That's why I get a kick out of comparing my picks to his.

East:

Boston - Montréal
I said: Bruins in five.
What happened: Bruins in four.
Adam said: Bruins in five.
What can I say? The Habs were even worse than I thought.

Washington - New York
I said: Caps in six.
What happened: Caps in seven.
Adam said: Caps in seven. Nice one, Adam!

It's testament to the Rangers' unbelievably rubbish offense that they didn't win Game 7 of this series. After the lackluster way the Caps played the first two periods, the game should have been something like 5-1 after 40 minutes. But it wasn't, so I stand by my original prediction that the Rangers' horribly deficient offense led to their downfall.

New Jersey - Carolina
I said: Devils in six. Wrong!
What happened: Canes in seven.
Adam said: Devils in six. Wrong!

Wow. The Canes pulled off an incredible turnaround in the seventh game, with two goals in what, the last two minutes of the game? Amazing. I didn't think they had what it took, and New Jersey looked terrifyingly good at times during the season.

Pittsburgh - Philadelphia
I said: Pens in five.
What happened: Pens in six.
Adam said: Flyers in seven. Wrong!

The Flyers stick to form with a second ridiculous playoff failure against the Penguins. What is it with the Flyers and the Pens? Philadelphia was horrible in this series. Their defense was rubbish, but above all their offensive play was just horrible. They had more turnovers than completed passes in most games. How can they be a consistently terrible playoff team two years in a row against the very same franchise?

Overall I got the winning team right three out of four times, only failing with the Canes. That's one better than Proteau! Go me.

**

West:

San Jose - Anaheim
I said: Sharks in six.
What happened: Ducks in six.
Adam said: Sharks in six.

I figure me and Adam both expected the Sharks to finally get over their playoff troubles. Despite some great stepping up by Joe Thornton and captain Patrick Marleau, we were wrong.

Detroit - Columbus
I said: Jackets in seven.
What happened: Wings in four. Wrong!
Adam said: Wings in seven.

I admit I was far too optimistic. I'd like to echo what THN's Rory Boylen said about the Jackets: you'd think that after waiting this long to make the playoffs, they'd at least have been prepared. It got pretty ugly at times. Still, my bad for stupidly picking a first-time playoff franchise to win a series.

Canucks - Blues
I said: Canucks in six.
What happened: Canucks in four. Right result, wrong number of games.
Adam said: Blues in seven.

Chicago - Calgary
I said: Chicago in six.
What happened: Chicago in six. Hooray!
Adam said: Flames in six.

For obvious scheduling reasons, I see way more Eastern Conference games than Western, and that shows here. I only got two right; then again, Adam only got one right. Go me!

Overall, by winning team, I was 5/8; slightly better than random!

**

The conference semi-finals start this weekend, so let's get in some picks!

East:

Boston - Carolina
This is the first real test for the Bruins. Do they have what it takes? I think they do, but the Hurricanes will put up a real fight. Either team can win this.
Bruins in six.

Washington - Pittsburgh
I think just about everyone who watches hockey has been looking forward to this series. The way I see it, Washington has a clear advantage in goaltending and defense, and that should swing the series in their favor. The referees are going to blatantly favor Pittsburgh again, like they did in the Flyers series earlier; in the deciding game, I counted six blatant fouls on Flyers players with the puck in the Pittsburgh zone during the last period alone. None were called. It's going to be a tough series and an unfair series.
For the Caps, the question is which team shows up. If the Caps from Game Six of the first round show up, they'll win in five games. If the Caps from Game Seven show up, they'll be swept.
Caps in seven.

West:

Detroit - Anaheim
This is a tough series. Just because of Teemu, I want to believe in Anaheim, but I don't see it working out for them. This will be an epic series, though.
Wings in seven.

Vancouver - Chicago
The Blackhawks already got in some good practice in smashing a Northwest division trap team, and that should come in handy here.
Hawks in six.

**

I freely admit that my picks in the West are slightly influenced by my desire to see a Chicago-Detroit conference final. It would be epic. My belief is that ultimately the Cup will stay in the West, if only because if the Eastern final ends up being Bruins - Caps, there won't be a single intact player left in the Eastern champs' roster.

A couple of teams will face some big questions after their elimination from the first round, none more so than San Jose. I don't think there's anything fundamentally wrong with the team; they're a young organization, and their most important players don't have that much playoff experience. One way of looking at this season is to say that they continue to fail miserably in the post-season; another is to say that they're looking an awful lot like Detroit around the lockout. And that isn't necessarily bad.

The situation in Calgary is more dire. They've only got past the first round of the playoffs once since 1989, when they last won the Cup. I believe one of the biggest reasons is that Kiprusoff plays far too much in the regular season, but over the last season or so Mike Keenan has turned the team's defense into a shambles. A big reason Kiprusoff's stats are down, at least judging from the games I've seen, is the ineptitude of the defense in front of him. I don't believe Calgary is anywhere near good enough to make a deep playoff run.

In the east, I firmly believe the Rangers have to get rid of GM Glen Sather. I agree completely with what Adam Proteau said in his post on the topic: "the Rangers, yet again, have been constructed by GM-from-an-undisclosed-location Glen Sather to be just good enough to make the playoffs and just bad enough to enjoy minimal success in those playoffs." The whole roster is founded on misplaced hopes that players like Scott Gomez and Chris Drury will suddenly become top-line players who can lead a team to playoff victory. Well, they didn't. Once again, a slow, old team in front of Henrik Lundqvist just isn't enough for success. If they stick with Sather, it's going to raise the question: are the Rangers even trying to do better?

I'll finish off with the most amazing fact of the first round of the playoffs. In Game 7 in the Caps-Rangers series, the best skater on the ice, by far, from both teams, was Sean Avery.

You figure this guy out.

I've paid for fifteen or more, but my guts can't take many more

Lyckligtvis är mina händer inte fästa vid mina jeans.

Kvällen till ära har jag införskaffat sexton flaskor öl, men nu efter fyra stycken börjar magen redan säga ifrån. Detta är ytterst förkastligt då vädret är tämligen gott och altanen nystädad. Vem kunde tro att ett sådant fabulöst och avslappnat leverne likt mitt kunde kräva denna hutlösa buksmärta redan efter några år? Givetvis sörjer jag inte över detta utan planerar att som alltid låta läkarvetenskapens sinnrika uppfinningar vårda min klandervärda kropp.

Det här är den kemiska strukturen för substansen Omeprazol (finns i läkemedlet Losec) som hämmar magsyrorna.

Jag fick mig en tankeställare efter Abs påstående om bröstfixering för några dagar sedan. Visst har det varit en hel del bröst från min sida, men faktum är att jag värderar den kvinnliga sätesregionen minst lika mycket som barmen. Som fanatiker av den kvinnliga fysiken kan jag uppskatta i princip alla kroppsdelar beroende på vad som bjuds. Vad sägs om ett par oskyldiga ögon, en toppig, söt näsa med några få fräknar på, ett par fylliga och lustsprudlande läppar, välplacerade kindben eller ett leende att dö för? Eller två välformade axlar som håller sig i rätt vinklar och inte är för stora eller för små? Allt går att gilla, och utifrån mina diverse kriterier har jag satt ihop en potentiell drömkvinna:

Är hon inte ytterst vacker? Jag kallar henne för Jekaluvi.

Följande googlesökningar krävdes för att sätta ihop bilden:

• Jessica Alba cute face
• vida guerra ass

Övrigt material fanns i mina mottagna filer!

Det var allt från råttan denna vackra onsdagskväll. Losecen verkar ha kickat in sen jag började författa inlägget, så nu placerar jag mig åter på altanen med en kall heineken och en cigg och mår allmänt "gott". Ha en fortsatt trevlig kväll, mina älsklingar!

Ännu en myt krossad

Kära läsare,
Jag har länge trott att "kraschade datorer" och dylika attribut var blott myter av datorinkompetenta idioter. Dessvärre fick jag uppleva att även ett geni kan drabbas.

Kan inte repareras? Tack så mycket.

Vista kunde inte startas. Att Windows avslutar sig självt av egen vilja är inte helt ovanligt, och vanligtvis är det inte något större problem förutom den medföljande irritationen. Nu gick det emellertid inte att starta Vista i felsäkert läge, normalt läge, avancerat läge, det gick inte att reparera och det gick inte att installera om. Jaha, tänkte jag och formaterade om datorn.

Därmed försvann min magnifika topplista i GNUjump.
Helvete!

hälsar,
Abducted Alien

Bill har donerat mest pengar i världen, men vi vet ändå
att han är ute efter världsherravälde genom att vända datorerna mot oss.

IHWC: Finland, France and others

Finland's first big game at the ice hockey world championships in Switzerland is today, against the Czech Republic. Just before the tournament, Finland lost to the Czechs in overtime in the last tournament of the Euro Hockey Tour. The game tonight could go either way; a big question mark for Finland is their offensive play, and the big question for the Czechs is goaltending and team defense. I'm tempted to think Finland will win it, but I don't know.

It's a big game, though. Finland and the Czechs will both go on to the next round, where they'll play Canada, Slovakia and Belarus. My prediction is that Finland will lose to Canada but beat both Slovakia and Belarus, and therefore the Czech game will determine whether Finland is second or third in block E. I don't think Finland has what it takes to get past Roloson, and the Finnish defence is going to look pathetic against Canada.

E2 will play F3, and E3 F2 in the quarter-finals. It's looking like that will be either the US or Sweden, and looking at their play in the initial rounds I actually believe Team Finland will beat whichever one it faces. Therefore it's looking like my initial prediction that Finland will be out in the quarter-finals won't hold up, and I believe they'll make the semifinals.

In the semi-finals, however, Finland will likely play either Canada or Russia, neither of which they can beat. I'm predicting a Canada-Russia final and Finland facing the Czechs for the bronze medal, unless Sweden or the US step up their game big time. As usual, the bronze will go to whichever team actually wants it. That's probably Finland, but I don't know. Anyway, looks like another medal for Finland, but I seriously doubt Team Finland can actually challenge either Canada or Russia for a berth in the final.

**

It's been a great tournament for the smaller countries. Hungary nearly got into overtime with Slovakia, and in fact would have if not for the refs, Belarus did beat them, and Germany put up a heck of a fight against Switzerland. Denmark played a great offensive game against Finland, and if they can fix up their team defense and goaltending, they'll actually be a force to be reckoned with. Of the "medium" countries, Switzerland put up a creditable fight against Russia.

Russian defenseman Denis Grebeshkov chivalrously said some nice things about France to iihf.com:

"France has a pretty good team, but they're still not quite at the top level. For us, the game was good preparation for the next game. France is going to be a good team in a few years," Denis Grebeshkov said.

He's right, too; France has played exceptionally well both this year and last year. They very nearly made it into overtime with Switzerland after a heck of a game, and yesterday scored the biggest upset of the tournament so far by sending Germany to the relegation round. Vive la France!

Overall the level of hockey in Europe has clearly gone up. Once again, there are going to be some really tough games in the relegation round. I actually expect Hungary to do well and retain their spot in the world championships, but there's going to be a hell of a fight for the second spot. Germany are odds-on favorites, but they managed to lose a relegation round not too many years ago where they were even bigger favorites.

It's a real shame that Norway and Austria are the most likely candidates for relegation, but there's a real logjam of countries trying to fit into the world champs now. And that, along with the Champions' Hockey League, means that we're living in excellent times for European hockey.

**

I'd also like to make a couple of longer-term predictions. Slovakia is in the middle of its second nearly farcically bad tournament in a row. I can't help but think they're on their way out as a top 8 country. When Germany gets their act together, it's not impossible that Slovakia will lose their spot in the top 8 to the Germans.

Switzerland looks like they're on their way up, but I firmly believe the time has come for Krueger to go. A Swiss team won the Champions' League and they're doing very well in their home tournament. They could do even better, but not as long as Krüger has them playing a neutral zone trap. The Swiss game is far too passive. You can't win a hockey game by defending, as the Minnesota Wild continue to prove in the NHL, and the Swiss are going to need to up their game if they want to start challenging for the top spots in international hockey. They have it in them to do it, but Ralph Krueger does not. In my opinion, they need a coach with a more well-rounded game.

**

Overall, I think this is a great tournament. The big games are just starting up!

Segerns sötma

Bara två utropstecken?

Seger i finalen mot Sovjet med 15-3, och volleybollmästerskapet var mitt än en gång. Tämligen väntat då jag är makalöst skicklig, men varje gång jag ser den mäktiga bucklan blir jag lika glad.

När jag traskade förbi LAME såg jag att man fick 100 riksdalers "rabatt" på Rid Dick ifall man visade upp ett exemplar av Aftonblaskan. Frågan är då hur mycket dyrare det ändå blir att köpa spelet där istället för på valfri webbutik...

Lyckan formligen skiner ur solglasögonen.

Book review: McMafia

Misha Glenny's book McMafia has such a hideously stupid cover that it put me off buying it for an entire year despite my great interest in its topic. I mean, come on:

What the hell is that, a Chinese GTA ripoff? It's awful.

What makes the cover art even more terrible is that the GQ quote on the cover isn't that far off. Glenny's written a wonderfully informative, perceptive book on global organized crime that I think really is essential reading for anyone who wants to understand how the world works.

The only unfortunate aspect of the book is that sometimes Glenny starts propounding solutions. Occasionally these are obvious ones; he agrees with such hideous left-wing anarchists as the Economist magazine that drugs should be legalized, and his book is an excellent argument in favor of legalization.

On the other hand, though, because he's mainly concerned with organized crime, this leads him to take rather a strange perspective on some things. For example, he details the anarchy that followed the collapse of the Soviet Union, and the criminal gangs, mafias and oligarchs that took control in Russia. Because he sees all of these as inherently negative, in Glenny's book Vladimir Putin assumes a heroic status as a champion of law and order! To anyone in the least bit familiar with Russia's burgeoning securocracy this is at the very least amusing, but really closer to frightening.

Sometimes Glenny calls for wider international measures to control something or the other, and several reviews of his book, like the one linked to on the Wikipedia page at salon.com, make the explicit comparison that international affairs must be regulated by a supranational entity just like the markets must be regulated. This is all so much left-wing claptrap, but luckily it very rarely distracts from the point of the book, which is to take the reader on a guided tour of the world of organized crime.

Mmm. Or-ganized crime.

**

Definitely a book worth reading, despite some of its biases. This should be essential reading to anyone who wants to talk about drugs, prostitution, human trafficking or terrorism.

Jag avskyr superfyllot

En del spel är löjligt svåra. Många av dessa är så pass gamla att de skulle ha kunnat vara föräldrar vid det här laget; skaffat villa, Volvo och en vovve. Odlat skägg och hår på ryggen - ja, ni förstår. Gamla spel.

Contra till NES är givetvis självskriven i denna kategorin, men ett annat spel som kanske är en smula bortglömt i diskussionen är Bubble Bobble, som döljer sin genomruttna ondska bakom ett par söta dinosaurier och såpbubblor. Visst, man har ett oändligt antal continues, men likväl, det är brutalt och oförsonligt, ty man klarar väl inte ett spel på riktigt tills man utför det utan continues?

Bossen, som ni ser på bild till höger, heter Super Drunk och är långt farligare än den värsta berusade superhjälte ni kan finna. När man möter honom har man inget vapen (för man måste hoppa upp och hämta det, och dör man måste man göra om det på nytt), samt att han tål 80 träffar. Och när man väl besegrar honom, vad får man för belöning då? Jo, det HÄR:

Dags att bita av sladden till handkontrollen.

Jaha, tänker man då. Bara att köra vidare, och spela om alla 100 nivåer igen innan man möter bossen ännu en gång. Då tål han därtill ännu mera stryk. Härligt, eller hur?

Jag ska bara lägga till en sak: Nivå 57.

Ni vet vad jag menar... och om inte, var glada för att ni inte har förslösat er barndom på att klara en nivå i ett TV-spel som är nästintill omöjligt.

Något gott medan man väntar

Hej, kära läsare.
När jag stod och väntade på bussen kom jag att tänka på en sak; är det inte lite bröstfixering i denna blogg (spelar det någon roll?)? Att jag ens kom på tanken berodde på att ett par ytterst välformade skinkor fanns att beskåda framför mig, vilket ju förvisso var en behållning. Dessvärre (för er) fotograferade jag icke denna skönhet, så ni får nöja er med en bildsökning på google.

Hon var visst rätt framtung också, men varför klaga?

För övrigt ska jag nog fortsätta spela Super Spike V'Ball strax. Det var roligt.

Volleyboll på stranden

Så här går det när man smashar och dåren försöker blocka.

Solens strålar gassar och skapar hudcancer hos mängder med dårar. Då ska man givetvis till stranden och spela volleyboll, men enär min kunskap i denna ädla idrott är begränsad valde jag att utnyttja Nintendo Entertainment System för detta ändamål. Super Spike V'Ball, med andra ord. Ett fullkomligt magnifikt spel vars enda syfte är att mosa tummarna tills blodet sipprar genom naglarna, precis som när man idrottar i verkligheten. Dessutom bjuds man på en magnifik bild när man vinner det amerikanska mästerskapet:

Vilken lycka!

Nästan Top Gun-klass på maskuliniteten i bilden, eller hur?

Disc 2 av Dickmant

Jag har vomerat ut min avsky mot The Last Remnant ett antal gånger. Under en intressant konvers med Radical Rat framkom det med all önskvärd tydlighet vad han tycker, och för att vi älskar er, kära läsare, så får ni ta del av den.

RR: Det går ju inte att spela längre
AA: För att det är dåligt?
RR: Har ingen aning vad som händer handlingsmässigt
RR: Har mött tre bossar på rad utan möjlighet att spara mellan
RR: 6 koprofager, en dörr till helvetet och en stor neger med en flygande tron
AA: Haha
RR: The Duke of Ghor seized the position as chairman
AA: Åh nej
RR: And so... the remnants meant to help people, ended up working against them!
RR: Jag begriper inget
AA: Det är inte meningen
RR: Duke of Ghor? Chairman?
RR: Svärdskvinnan dog och ersattes av sin dotter som i princip ser identisk ut, fast med en annan röst
AA: Grät du när hon dog?
RR: Sorgedagget vällde nedför mina rosenröda kinder

Någon gång i framtiden kanske ni är så lyckligt unnade att ni får ta del av Radical Rats omdöme av detta värdelösa spel. Vem vet?

To be someone must be a wonderful thiiiiing

Hej, kära läsare. Trots ihärdiga sökningar har jag inte funnit den noddande kvinnan som Rad Rat eftersöker, men alla tips är givetvis välkomna. För att hylla hans strävan har jag skrivit ännu en dikt.

Hans hjärta är varmt och rött;
pulserar när han ser något sött.
Han såg en noddande brunett,
och hjärtat klappade lite mindre lätt,
men hans ivriga fallus,
den steg likt en uppstånden Jesus.

Ut i skogen för att söka,
men det blev intet göka.
Besvikelsen stack i hans själ,
ty han ville ju henne väl,
så det var bara att återvända,
ty alla hans broar var brända.
Men nog duger väl hans altan,
ty vad är bättre än att dricka öl som en kaplan?

Some constants at the ice hockey world champs

Last year I pointed out that the "big" and "small" hockey countries get treated very differently at the ice hockey world champs. I postulated the following rule:

The refs will be twice as likely to call a penalty on a foul if the foul is committed by a player on a team whose IIHF World Ranking is lower than their opponent's.

Based on yesterday's games, this is still true. The Finnish referees in the Belarus-Canada game gave us some particularly shocking examples yesterday.

I don't intend to suggest Belarus had a particularly realistic chance of beating Canada, but the game was deadlocked at 0-2 for a long time. During that time, the Belarus team was constantly playing uphill. The Finnish refs would call three Belarus penalties for every single Canadian penalty, no matter what actually happened on the ice.

By far the most shocking instance was when Mike Fisher took a run at a Belarus player and checked him squarely in the head. The Belarus player was hurt and seemed to be bleeding from his cheek on the bench afterward.

Let's look at the IIHF rulebook.

540 – CHECKING TO THE HEAD AND NECK AREA.
a) A player who directs a check or blow, with any part of his body, to the head and neck area of an opposing player or ”drives” or ”forces” the head of an opposing player into the protective glass on boards, shall be assessed, at the discretion of the Referee, a:
➤ Minor penalty + Automatic Misconduct penalty (2’+10’)
or
➤ Major penalty + Automatic Game Misconduct penalty (5’+GM)
or
➤ Match Penalty (MP)
b) A player who injures an opponent as a result of checking to the head and neck area shall be assessed a
➤ Match Penalty (MP)

Fisher should have been assessed a match penalty. It's as simple as that. Of course, neither Finnish referee called one.

Later that night, Slovakia played Hungary and Switzerland faced France. Switzerland led 1-0 in the second, and the French equalizer was called back because a French forward was deemed to be interfering with the goaltender by, well, standing in front of him. At the same time, Slovakia went ahead 2-1 on a goal where Michal Handzus ran the Hungarian goaltender over and Lubos Bartecko scored on the empty net.

It absolutely defies belief that Handzus running over the Hungarian goalie wasn't goaltender interference, but a French forward standing in front of Gerber was. Again, let's look at the rulebook:

471 - DISALLOWING A GOAL
a) No goal shall be allowed:

6. If an attacking player initiates contact with the goalkeeper, incidental or otherwise, while the goalkeeper is in his goal crease and a goal is scored.
7. If an attacking player initiates any contact with the goalkeeper, other than incidental contact, while goalkeeper is outside his goal crease and a goal is scored.
8. Where an attacking player enters or takes a position within the goal crease, so as to obstruct the goalkeeper's vision and impair his ability to defend his goal net and a goal is scored.

There is absolutely no question that by the rules, Bartecko's goal should never have been allowed. In the Switzerland-France game, this rule was interpreted so strictly that a goal that would even have been allowed in the NHL if it was Tomas Holmström standing in front of the goaltender was disallowed. But in the Slovakia-Hungary game they allowed a goal after Handzus bowled over the Hungarian goaltender and was lying on top of him when Bartecko scored.

Hungary ended up losing by a single goal. It's hard to overrate how important the Slovak tiebreaker was.

**

The fact that this happens from year to year is simply shocking to me. The skill difference between countries like Canada and Belarus is big enough as it is; why do the referees think they need to make the playing field even more uneven?

Bear my rule in mind when watching big and small countries meet up at this year's champs. You'll find it's still true more often than not.

If the small countries got equal treatment at the world champs, we'd have a more exciting tournament and better hockey. At times, the way the tournament is called now is nothing short of disgusting. Letting major penalties go uncalled and permitting goals like Bartecko's is making a mockery of the sport.

I'd rather be no one than someone with no one

- No one to love

Jag såg en flicka med brunt hår sitta och nodda på en sten bredvid några enbuskar tidigare ikväll. Hon hade en svart hood på sig. Om du läser detta, min älskade, gå till altanen närmast och knacka på fönstret. Jag kommer fråga efter din hand i giftermål.

Sun Tzu

Hej, kära (och hatade) läsare.
Jag och Rad Rat möttes i en duell i det ädla spelet Sten, sax & påse, och striden var ytterst jämn. Här följer referatet:

1-0 till Rat efter en slug attack.
1-1. Abducted Alien utjämnar genom att satsa på lyckan.
2-1. Radical Rat slinker igenom ett hål i försvaret och tar en snabb poäng.
3-1. Radical Rat utnyttjar samma misstag igen!
3-2. Abducted Alien korrigerar sitt taktiska tänkande... "Rat använde det förra gången, så han tror nog att jag ska försöka använda motvapnet till just den så jag använder motvapnet till hans förväntade motvapen." Det lyckas.
3-3. Ännu en taktisk och genial manöver från Abducted Alien!
4-3 till Rat som genomskådar min genomskådning.
4-4. Först lika, men sedan lyckas Alien slumpa fram rätt vapen.
4-5. Alien tar hem segern efter att ha legat i underläge!

Nu ska jag spela Nintendo Entertainment System. Det blir rått.

I'M JUSS LOKKEEAIII, TO SEE WATH I'M MISS-EEEN

Efter diverse slit och släp har jag haft tid över för att dräpa fler koreaner i Crysis Warhead (som jag tidigare talat om), och har nu klarat det på den svåraste svårighetsgraden, som . Det höjde tvivelsutan nöjesgraden, emedan det innebar att man fick utnyttja datorns (något korkade) AI flera gånger; såsom att slänga en mina på vägen, skjuta med pistolen mot ett fordon, ställa sig i cloak mode och flytta på sig en smula. Fordonet ser en inte, men åker snällt på minan och sprängs. Sånt är skoj.

• Grafiken är het. Dock dödar den de flesta datorer, även om man är förbi de rekommenderade kraven. Inte så lysande.
• Karaktärerna är töntiga, och handlingen är töntig. Bara en sån sak som att huvudpersonen heter Psycho säger mycket... ett typiskt alias för en 12-åring, ungefär. Nu spelar det inte så stor roll, dock. Man måste ha spelat originalet för att förstå nånting av handlingen också, annars ligger handlingen ungefär på Ikari Warriors nivå.
  
• Det finns alltid enormt mycket ammo, och sånt gillar jag. Det innebär att man kan kötta för glatta livet.
• Svårighetsgraden höjs alldeles lagom.
• Utomjordingarna är inte lika tråkiga som i originalspelet, mycket tack vare att man har mer ammo till alla mäktiga vapen. Men det är fortfarande roligast att döda koreaner.
  
• Fienden har en morbid förmåga att kunna upptäcka en på de mest ologiska ställen, men samtidigt är de bra på att undvika att se en på de mest logiska ställen. Överlag rätt OK, dock.
• Musiken känns lagom pampig. Det är gott.
• Att uppgradera alla vapen man finner är skoj, men ologiskt. De skickar ut elitsoldater utan att ge dem den bästa utrustningen som finns? Smart.
  

Crysis Warhead är kortare än Crysis, men det är roligare. Särskilt skoj är det dock i de trånga tunnlarna då man får tillfälle att leka med hagelbössan, så man kan fråga sig hur nödvändigt det var med de enorma landytorna som man får traska över. Allt som allt är det emellertid en helgjuten slaktupplevelse, även fast man dräper utomjordingar; vilket Abducted Alien ogillar eftersom han själv är utomjordisk.

The Pirate Bay trial gets worse

The ongoing Pirate Bay case is, to put it simply, astonishing. In latest news, it turns out the presiding judge is a member of Sweden's biggest pro-copyright associations.

The Guardian:

The judge who presided over the recent Pirate Bay trial has denied he had a "conflict of interest", after a Swedish radio station revealed he is a member of the country's main copyright association.

Sveriges Radio, described as Sweden's answer to the BBC, said that judge Norström is not only a member of the Swedish Copyright Association but also sits on the board of the Swedish Association for the Protection of Industrial Property, an organisation that lobbies for tougher copyright laws. The four co-founders of Pirate Bay were found guilty last week of charges relating to copyright infringement.

Judge Norström today denied his involvement with the two pro-copyright organisations constituted a "conflict of interest" in his ability to preside over the most high-profile trial involving illegal filesharing in European history.

My sincere, heartfelt thanks to the Guardian for that beautiful last sentence.

The way this case has been prosecuted absolutely defies belief. In my uncharitable moments, I'm tempted to say that the Swedish justice system is totally corrupt. Of course, ours is no better.

By and large, the Nordic countries are believed to be, and believe themselves to be, almost incorruptible. This is mostly because we stick to a ridiculously narrow definition of corruption. Finns and Swedes imagine their justice systems are incorruptible because traffic cops won't accept cash bribes. The real corruption here is systemic, and the Pirate Bay trial is proving it to anyone who can be bothered to look.

Remember that previously it turned out that the police officer in charge of the investigation, as well as the investigation into crimes against the Pirate Bay, was given a 6-month consulting job by Warner Brothers immediately after the investigation was over. I don't know how that's any different from accepting a cash bribe.

It's difficult to judge the historical impact of events as they're unfolding. However, I think it's fair to say that a trial like this can hardly increase the legitimacy of the state and the judiciary. What is the new effect on an entire generation of watching their peers sentenced for something they're all doing, something none of them consider illegal, and then of seeing that the organization that delivered the verdict is totally corrupt?

It's increasingly looking like the War on Drugs and War on Terror are going to be joined by the equally impossible War on Piracy. The losers in this war are all of us who see our human rights curtailed, our public institutions corrupted and the legitimacy of our polities eroded.

In my opinion, the whole Pirate Bay case is as clear a demonstration as anyone could wish for that even in 21st century Europe, money trumps justice every time.

The fight to save the world begins

Street Fighter är så bra att den väcker de döda!

Som ni säkert vet, kära läsare, så finns Street Fighter 4 ute i butikerna för alla som gillar Slå Dom Upp-spel. Det gör inte jag, men icke desto mindre såg jag på Street Fighter. Filmen från 94, med andra ord. Jean Claude har fulfärgat hår, spänner musklerna, talar rotvälska och slåss. Kan det bli bättre? Ja, faktiskt; Chun Li är riktigt ful, och så ska det inte vara, eller hur?

Lyckligtvis har boten på denna sjukdom anlänt detta året i form av denna kvinna:

Söt?

Problemet med Street Fighter: The Legend of Chun Li är emellertid tudelat: det låga betyget och den låga åldersgränsen (PG-13). Ack... att världen ska vara så grym.

Zombie Adams

Hej, kära läsare. Precis som Rat orkar jag inte skriva något särskilt idag, eftersom jag har spelat The Last Stand 2 under dagen samtidigt som jag lyssnat på Bryan Adams. The Last Stand går ut på att skjuta en massa zombier, och det är roligt. Nästan lika roligt som att skjuta människor.

Jag hoppas att ni kan förlåta mig för Bryan Adams.

Jewtjoob

Jag orkar inte skriva något, därför får ni ett fantastiskt jewtubeklipp istället!

Martin Whitmarsh and Liegate

McLaren's head jefe Martin Whitmarsh has spoken on the Liegate scandal. This is what he had to say to the Mirror:

The reality is that there is an agenda here: some people are out to get us.

Can I just remind everyone that this is the scandal where McLaren were caught brazenly lying to the Australian GP stewards to get Lewis Hamilton one additional championship point? And this is what he has to say?

I quote him to reinforce the point I made in my previous post. The entire organization is either delusional or totally corrupt. If a normal person committed a crime and then reacted by claiming there's a conspiracy out to get him, they wouldn't be classed as normal much longer.

I wonder if Mercedes will get tired of all this rubbish, especially with Brawn looking like a more eligible and less dishonest British affiliate.

Den intellektuella underklassen

Ibland hör man när landets intellektuella underklass uttalar sig. I dag, kära läsare, gjorde jag just det. Läs och häpna.

"Den här melodin låter precis som den från Tetris!"
"Va, vad är det?"
"Det är ett TV-spel till sån där Gameboy du vet..."
"Nej, jag spelar inte TV-spel. Det tror jag verkligen inte!"

Jag är ledsen tanten (trots din späda, nikotinrynkiga ålder på sisådär 35 så är du en tant), men det var samma melodi som till Tetris. Melodin som Korobejniki och är en rysk folkvisa.



Känns den igen? Det borde den göra:

Co-op på de gamla grekernas tid

Känner ni inte igen dessa herrar? Synd, det borde ni göra, för det är det sista man får se när man klarar Legend.

Redan de gamla grekerna kände till det opioidliknande ruset som numera kallas för co-op, vilket bevisas av mängden njutbara spel till SNES som finns att tillgå. Legend är ett sådant, och det innehåller allt vad man kan begära (nästan): muskelmän, svärd, yxor, magi, fula fiender och givetvis ännu fulare bossar - som dessutom är svåra ett besegra. I sanning en njutning för knapptryckartummarna. Dessutom har man möjligheten att variera attackerna från vänster till höger utan att flytta på sig, samt att man kan ta små steg samtidigt som man slåss. Det gör slaktandet smidigare.

Jag använder mig av den väl beprövade tekniken som kallas för "ställ dig
i hörnet och hugg mot någonting". Min kamrat övar på Kung Fu.

I går (eller var det i dag?) lyckades jag med bedriften att klara spelet utan att använda continues. Det är en heroisk bedrift, ska ni veta.

Spelet tycks handla om två bröder som köttar en armé på vägen mot någon hemsk niding. Det är underbart, i synnerhet när man besegrar slutbossen med endast 0 liv kvar. Givetvis gjorde vi det bara för spänningens skull; Abducted Alien misslyckas aldrig. Observera att bossen till vänster inte är slutbossen, men möjligen den jobbigaste.

Bossarna gillar inte magi. Sen ser det rätt ballt ut. Notera minen av avsky

som grottmonstret har... samt att jag har mest poäng.

Nördgnäll

Hej igen, kära läsare.
Som ni säkert känner till föll domen mot nördarna i Pirate Bay nyligen, men det spelar ju ingen roll eftersom det var i tingsrätten. Sen spelar det ingen större roll för mig, eftersom det finns bättre platser att finna material på.

Över till viktigare nyheter: Jag har spelat Diablo 2, och det var skoj. Inte särskilt förvånande, eftersom det görs en uppföljare, och spel som får uppföljare brukar ofta vara bra (Final Fantasy-serien undantagen). Trean tycks närma sig den grafiska stilen som fanns i ettan, och det är bra enär den första delen var bäst. Så till en meningslös jämförelse, om ni minns debatten (gnället) om Diablo 3 och dess utseende:

Buhu! Det är för ljust! Inte tillräckligt dystert!

Och titta så mörk Dark Forest är!

Jag tror att det kallas för en grafisk förbättring, kära läsare... Som jag välkomnar. Det är faktiskt ganska fult numera.

För övrigt har GameSpy bytt utseende. Nu ser det värdelöst ut.

Doin' rails off of a pair of fake tits

En nykterist är lika med en eejit. Jag kan förstå en del nykterister, till exempel människor som växt upp med alkoholiserade föräldrar eller som avstår på grund av sjukdom eller dylikt, men inte den generella "Jag-kan-ha-kul-utan-alkohol"-nykteristfittan. Jag har träffat ett par stycken av ovanstående kategorier under mina många våta nätter. Den förstnämnda nykteristfittan påstår att denne kan ha kul utan alkohol, även i festsammanhang. Är det därför man står i ett hörn halva kvällen och dricker Club Soda medan vi andra, måhända på stenåldersmanér, umgås och avnjuter en kall öl, varvid man åker hem klockan elva och masturberar sig till sömns med tårar i ögonen? Den enda som skulle vara så pass efterbliven att påstå att man kan ha minst lika kul nykter är någon som aldrig varit onykter och över huvud taget inte har något slags rus att relatera till. I mina ögon har en dylik person absolut ingen trovärdighet alls i en debatt om alkohol. Jag har varit nykter och jag har varit full, vilket innebär att jag på ett extremt mycket större plan har rätt till mina åsikter. Du behöver inte dricka alkohol, men gnäll för i helvete inte om det, idiot.

Några öl, ett paket cigaretter och en våt och svettig fitta kännetecknar en bra kväll!

Vidare finns de som avstår att dricka av politiska skäl. De större ölföretagen utnyttjar kvinnor i Kambodja, därför dricker man inte öl. Jag har bara en sak att säga: köp lokalbrygge, horor.

Allt är inte väl i alkoland heller. Detta börjar bli en väldigt trött debatt, men en av sakerna som stör mig allra mest är varför en människa som super sig i princip medvetslös två-tre gånger i veckan har mage att gnälla på någon som gillar att avnjuta en spliff eller föredrar att dra några rails inför festsammanhang. Jag är trött på att smyga med det på hemmafester. Du som ringde polisen för något år sen på en fest förtjänar att bli blåslagen snarast!

Åter vidare vill jag även varna för Amy Reid-packet från Empornium, ty det endast innehåller material av det tämligen mjukare slaget. Du behöver inte tacka mig för att jag givit dig en ny källa, Ab.

Hentai utlovas

Tydligen gör Hiroki Kikuta musik till hentaispel. Bra musik, t.o.m. (om man ska tro recensionerna). Om ni inte vet vem Hiroki Kikuta är, så gjorde han musiken till Secret of Mana och dess efterföljare. Ettan var ett utmärkt coop-spel... och utmärkta coop-spel är förträfflig underhållning. Jag måste erkänna att jag är en smula förvånad över hans nya karriärval, men det ska bli intressant att se när John Williams börjar göra porrfilmsmusik.

På tal om porr, så diskuterade jag och Rat vilken Satriani-låt som bäst skulle passa in i en porrfilm. Jag säger Woodstock Jam (som han tror passar till en tripp), medan han tycks anse att Rubina är det bästa valet. Han har givetvis sett på för mycket mjukporr och fått fel sorts idéer.

Att leva som Rambo

Crysis är som Rambo, men i spelform. Fast Crysis är inte lika manligt.

Rambo-serien är förträfflig underhållning. Man kanske inte tänker det vid första anblicken, men det finns några likheter mellan en valfri Rambo-film och Crysis. För det första, så är man oerhört mycket mäktigare än fienden (annars skulle man bli ägd tämligen raskt), precis som Rambo. För det andra, så har man förmågan att smyga runt och dräpa i lönndom; det är något speciellt med att smyga upp bakom en korean och pumpa denne full med bly. Smygandets konst är något som John J utför till perfektion likaså, ty vem skulle kunna glömma bort Rambo: First Blood Part II där han gömmer sig i djungeln och slaktar nidingar?

Olyckligtvis är man alltid klädd i en ful latexdräkt i Crysis, vilket omöjliggör bärandet av Rambos signum: pannbandet (och den svällande frisyren). Men, man kan väl inte få allt.

För övrigt släpps Rambo-kollektionen på DVD för det ringa priset av 129 riksdaler i slutet av månaden. Det är lag på att införskaffa ett exemplar.

Diffusors, diffusors, diffusors

As expected, and as I predicted, diffusors are legal. Now we can finally get on with the F1 season.

Also, Ferrari moved their chief tactician to other tasks inside the organization, or whatever is the polite way of saying he's out. It's the right decision, and should go a long way toward fixing their problems. For my money, without the incredible tactical cockups of the last two GPs, Ferrari would have at least some points in the season. The way it looks now, winning either title is out of their grasp, but at least they can finish respectably, hopefully ahead of, say, BMW. Or at least ahead of McLaren.

Speaking of McLaren, whew. In my opinion, "liegate" is just the latest manifestation of a corrupt organization. It should have been clear to everyone two seasons ago with "Spygate" that McLaren, as an organization, is hopelessly dishonest and corrupt. Ron Dennis leaving didn't change the fundamental atmosphere of dishonesty in the team. The fact that Dave Ryan can go to the race stewards and blatantly lie to them, and even co-opt the driver involved, when both of them know perfectly well that they're lying, speaks to the moral fibre of the organization. The fact that their superiors then try to cover it up just tells us that the rot goes all the way to the top.

In my opinion, barring McLaren from F1 would do the sport a world of good. Drastic measures are needed before they change the way they operate, and clearly the disqualification from the manufacturers' series and the honking fine for Spygate weren't nearly enough to make them change their ways. The whole team is rotten.

**

The most bizarre commentary on the whole affair was given by Adrian Sutil, for a Dutch racing magazine. Here's what he had to say, courtesy of forumula1.net:

Adrian Sutil has spoken out in defence of Lewis Hamilton, saying that the punishments he receives could be a manifestation of racism. The Force India driver wrote in his weekly column for a Dutch magazine that he was mystified by the number of penalties the world champion appears to get.

“I have no idea how he (Hamilton) has got so many punishments. Slowly you start to ask yourself why it always happens to him. Is it his skin colour?” reads the article, in the Dutch magazine ”Formula 1 Race Report”.

Given that everyone knows what happened at the Australian GP, it is unbelievably disgusting that Sutil would try to play the race card. In my opinion, it shows a total disconnect from reality to claim that Hamilton has been penalized too much. On the contrary, especially in his first season, Hamilton got away with breaking the rules constantly.

So, it turns out that Adrian Sutil is an idiot. We learned something today!

The NHL playoffs

Okay, first the draft lottery. The Isles won, with Tampa coming in second. Unless someone in either team's management goes mad, that will mean the Islanders drafting John Tavares and the Lightning getting Victor Hedman.

This was the best order for both teams; I actually believe that had Tampa won the right to draft first, they should have drafted Hedman. Tampa desperately needs a reliable franchise defenseman, and they should get that in Hedman. The Islanders, in the bottom of the league in attendance numbers for years and in the middle of a local politics conflict over the building of their new arena, get a star forward to attract fans to the games, and a dynamic young player who should fit right into the Islanders' youth movement.

**

Now, the playoffs! Predictions:

East:

Boston - Montréal
As much as I want the Habs to win in their centennial year, I don't believe it for a second. The Bruins in five.

Washington - New York
The Rangers play a fairly solid game, but I doubt they can stop the hungry Capitals. The Caps' goaltending is a question mark, but the Rangers' scoring is a bigger one. Caps in six.

New Jersey - Carolina
A rested Brodeur in the playoffs, playing behind a Devils team that showed incredible offensive skills, for a New Jersey team? They might even win the Cup. Devils in six.

Pittsburgh - Philadelphia
On paper, the Flyers should have everything it takes to beat the Penguins: good defensive forwards, a balanced attack, a tough, physical team. (The Flyers' goaltending has been highlighted as their big problem, and sure, Biron hasn't been what he should be, but I still maintain that the actual problem isn't the goaltending, it's the defense, especially the defensemen. The Flyers need a defensive leader and they need one fast. Anyone from Finland should know that a team that looks to Kimmo Timonen to anchor its defense is in trouble) For some reason, though, the Flyers can't seem to do it. I desperately want the Flyers to destroy the Penguins in the playoffs like they should, but I sadly expect the Flyers to humiliatingly choke like they did last year.
Pens in five.


The great mystery of the East is how the Bruins will do. Will they be as dominant in the playoffs as they were in the regular season, or will they go bust? They might win the conference, they might lose to the Habs in the first round. If the Bruins advance, they'll most likely play the winner of the Flyers-Pens series, as I expect both New Jersey and Washington to win their series. That conference semi-final will be the toughest test for the Bruins in these playoffs; if they win it, they may well win the Cup, or at least make a strong bid for it in the final.

My prediction is a Boston-New Jersey conference final, with Boston advancing.

**

West:

San Jose - Anaheim
This is a great series for the Sharks to find out where they are. Anaheim traded away some veterans at the deadline, but the core of the team that won the Cup is still there. San Jose, on the other hand, has never gotten anywhere in the playoffs. The Ducks are an excellent test for them. If they pass, they'll go far. I think they will, but I'd be reluctant to put money on it. This should be a great, physical series, also with great skill when Teemu Selänne meets Joe Thornton. Sharks in six.

Detroit - Columbus
The battle of the goaltenders. Chris Osgood has been dismally bad this season, while Steve Mason has been nothing short of amazing. If it stays that way in the playoffs, the Wings will have a hard time. Columbus has been surprisingly good in the deadlocked West, and they should be hungry. I expect a great series, and again, I don't know which way this is going to go. Just because of the Stanley Cup hangover and the dubious goaltending, I want to believe that the Jackets will take it in seven.

Canucks - Blues
The most interesting series in the West by far, and the toughest one to call. In the Luongo Era, the Canucks have been solid defensively and rubbish at scoring; a classic trap team. Basically, if the Blues can contain the Canucks' fairly thin offense and crack the trap, they might score the upset. The Canucks are the favorites to win this by a long shot, so I have to say Canucks in six.

Chicago - Calgary
This one ought to be good too. The Chicago youth movement versus Mike Keenan. Keenan's Flames have been impossible to predict; at times brilliant and bristling with offense, at times incredibly bad. Looking at some of the games, it feels like Keenan's been working hard to destroy the Flames' defensive game. Kiprusoff is the key to their success, but I agree with Don Cherry on this one: he's played far too much in the regular season and will be tired. This series, too, could go either way, but I say Chicago in six.


Here it's really tough to say who will end up in the conference final. I feel like I should say San Jose - Detroit, but I'm not so sure about Detroit. San Jose I expect will make it, if they can weather the Ducks.

A San Jose - Boston final would be worth seeing.

**

Olli Jokinen will play in his first playoff game ever this week, ending the NHL's longest streak of regular-season games without a single playoff appearance. He deserves it, and I'm happy he's finally getting there.

It ought to be a fun playoffs. I can't wait!

Utomjordiskt gitarrspel

Left 4 Dead i GAMEs internetbutik: 199 kronor. Left 4 Dead i deras fysiska butik: 449 kronor. En skillnad på 250 riksdaler, vilket blir en ganska stor skillnad, procentuellt sett. Jag köpte givetvis inte spelet. Dårar.

Guitar Hero har gjort gitarrmasturbering coolt, vilket är coolt. Det är emellertid bortom mitt förstånd varför någon ägnar ohälsosamt många timmar åt att bemästra leksaksgitarren, istället för att börja spela riktig gitarr.

Ty vad är coolast, det här:



eller det här:



Ni vet givetvis svaret själva. Joe Satriani är den enda sanna utomjordingen som finns på planeten.

Fotboll ska sluta tvåsiffrigt

Chelsea - Liverpool slutade 4:4. Utmärkta siffror när fotboll är på riktigt, likaså när det sker i ett TV-spel. Dessvärre (eller dessbättre?) har jag inte riktigt kunnat njuta av ett fotbollsspel sedan FIFA 200 -, eller om man ska gå ännu längre bak i tiden - International Superstar Soccer-serien till N64.

Fotbollsspelen strävar efter realism, men ibland blir det för mycket. Ett prima exempel på detta är den skumpande bollbanan som läderkulan får i PES så fort en passning slås. Planen beter sig som om man befann sig på Kopparvallen istället för San Siro. Inte särskilt lyckat om man vill få ett glänsande finlir, vilket man ju vill få... om man inte spelar i svenska landslaget, vill säga. Resultatet blir alldeles för ofta gubbfotboll. Inte särskilt märkligt när spelarna är lika smidiga som gubbar, förvisso.

Senaste iterationen av FIFA var förvisso ganska njutbar, men jag saknar fortfarande arkadkänslan som innebär att man inte behöver ägna flera livstider för att kunna få bollen att gå som på ett snöre. Möjligheten finns också att jag har blivit gammal och sur.

Ett riktigt fotbollsspel ska ha en tvåsiffrig målskörd. Eller tre.
Spelarna här är alltså noobs.

Travestin med unga protagonister

J-RPG är en ovanligt tacksam genre att hata och attacker. Varför är det så, kan man tänka. Svaren är givetvis självklara: en överväldigande majoritet följer samma mall (och spelen görs i Japan, där alla är konstiga, som Radical Rat redan har påpekat).

Jag ska börja med att peka ut en av alla föraktliga tendenser som finns i dessa patetiska ursäkter till spel.

Unga hjältar.

Detta är något som tycks dyka upp gång på gång, även i spel som faller utanför uselheten och istället är njutbara (Secret of Mana, exempelvis). Hjälten, eller hjältarna, beger sig ut i den stora vida världen innan de har hunnit få skäggväxt. Trots deras späda ålder är de dessutom skickliga monsterslaktare, som dessutom hinner bli oerhört skickliga på en - tycks det - kort tidsrymd. Det är bara att jämföra statistiken för en karaktär på level 1 och level 50. Inlärningskurvan är onekligen snabb för dessa ynglingar...

Alla dessa unga hjältar som ska hämnas sin familjs död och rädda världen och vad de nu håller på med är irriterande, men det har sina förklaringar. Det är helt enkelt genvägar för lata spelmakare. Karaktärer som ännu inte har nått någon beundransvärd ålder behöver inte ha en lika detaljerad bakgrundhistoria som äldre karaktärer, vilket gör det lätt att bara skyffla ut dem i världen utan vidare betänkligheter. Det är dessutom omöjligt för dem att hämnas sina stackars föräldrar om föräldrarna redan har hunnit dö av hög ålder.

Många som spelar TV-spel är unga. Att ha en protagonist i en jämförbar ålder kan tänkas bättra på igenkännligheten med enkla medel. Tror jag. Manusskribenterna (om det finns några?) tycks tro det i alla fall. Att känna närhet med hjälten är naturligtvis eftersträvansvärt, men lite mer jobb är att förvänta från spelmakarna. Exempelvis genom att ha en bra handling... Vilket jag återkommer till någon annan dag.

Traditionen med snorungar till världsfrälsare återkommer lite varstans, exempelvis fantasyromaner, men det innebär inte att man kan förlåta fantasilösheten. Antagligen är lättjan den primära anledningen till travestin. Det är beklagligt.

Ett avskräckande exempel på användandet av unga protagonister är Final Fantasy III (ugh). Fyra idioter, alla unga, som blir utvalda av någon mumbojumbogud för att rädda världen. Kan det bli värre? Antagligen inte.

90/100 i Storbritanniens Nintendomagasin. Inte konstigt att det suger.

An optimum population

BBC: Attenborough warns on population

The broadcaster Sir David Attenborough has become a patron of a group seeking to cut the growth in human population.

On joining the Optimum Population Trust, Sir David said growth in human numbers was "frightening".

Sir David has been increasingly vocal about the need to reduce the number of people on Earth to protect wildlife.

And so David Attenborough joins the most frightening lunatic fringe of the environmental movement: the "population control" nutcases.

There's another article on the BBC website, titled "Population: The elephant in the room", in which the writer makes the case for population control:

It's no far fetched possibility. Increasingly, environmental scientists insist we have overshot the Earth's carrying capacity.

I believe they are right; the proof is everywhere. Our inability to live as we do, at our current numbers, without causing pervasive environmental degradation is the very definition of carrying capacity overshoot.

This is pure garbage, and it's sinister garbage at that.

I should write on this at greater length, but I can't be bothered to right now. Suffice to say that despite the catchy name of the looney bin Attenborough has joined, there is no such thing as an optimum human population. Any balance struck between "people" and "wildlife" is an arbitrary, political one. There is no optimum. Demands for population control can't, logically, be demands for optimums or deep ecology-like "species equality", they're always arbitrary.

Basically, therefore, population control entails restricting the right of people to have children in the name of a political goal. Here's a fun quote from the other article I mentioned:

Some activists insist acting to influence population growth infringes on human rights; they maintain that it is best to leave the problem alone.

Let's dispense with this confused notion right now.

Yes, there have been past abuses in the name of "population control".

There have been abuses of health care and education too, but the idea of reacting by abandoning any of these causes is absurd.

Yes, because using government power to stop people from reproducing is exactly like health care and education.

Any talk of population control is, by definition, talk about human rights, in this case restricting them. This is one of the issues in which human rights and environmentalism clash dramatically.

In deep ecology, for instance, the priorities are clear:

The flourishing of human life and cultures is compatible with a substantial decrease of the human population. The flourishing of nonhuman life requires such a decrease.

Here "flourishing" is an arbitrary term, but the message is clear. Nonhuman life must be allowed to "flourish", therefore human life must be reduced.

Deep ecology claims to advocate "equal rights" for all living things. That's a funny definition of equal rights when one form of life must be systematically displaced in favor of others.

**

I personally maintain that deep ecology and all other movements are misanthropic, inhuman and against all concepts of human rights as we hold them. They appeal to some innate cruelty in people that makes them seek solutions in hecatombs, not in policy. It's no coincidence that the Jokela school shooter in Finland was a student of Pentti Linkola, a deep ecologist: he was a misanthope, and so was Linkola. Under Linkola's philosophy, the Jokela school shooting was a good thing as people died.

Population itself does not correlate with ecological damage. It's what the population does that causes damage. The article I quoted mentions, among other things, desertification in Africa as a result of overpopulation. Now this is just stupid. Desertification in Africa is caused by deforestation, largely a result of slash-and-burn farming but overall of using trees for firewood.

If your solution to this problem is "less people", then those fewer people will keep practising slash-and-burn agriculture and cutting down trees for firewood, and the problem will continue. On the other hand, a smarter way to fix the problem would be introducing modern agriculture and nuclear power. Then the trees don't need to be cut down any more.

Of course, this would mean advocating technology. As a rule, modern-day environmentalists prefer ludditism and hecatombs to technology. I believe most "deep ecologists" get such a kick out of being extreme and advocating insane solutions that they'd be deeply unwilling to make a sensible environmental case for, say, solving the desertification problem in Africa. Instead, they prefer the kind of sweeping proclamations like "we must reduce population" that have no basis in reality and can't be translated into policy. In my opinion, that isn't environmentalism.

**

No call for reducing the human population is anything but misanthropy, very much by definition. The whole idea is founded on the mistaken belief that the world is approaching or even, to some lunatics, exceeding, its carrying capacity. It's doing no such thing. This planet could easily house billions more humans.

We're extremely unlikely to ever even approach the limits of our carrying capacity. If there's one thing we've seen, it's that once societies reach a certain level of sophistication population growth simply ends. None of the developed nations of the world are growing at very high rates.

If you really want to stop population growth, start working toward bringing the Third World up to our level of affluence. That will effectively reduce human population growth across the planet to marginal levels.

Then again, that would mean advocating technology. And for the environmentalist movement, technology is evil. So I guess not.

"MTV Date" är inte great

Detta poem skapades i ett unikt samarbete mellan Radical Rat och Abducted Alien.

RR: Will he score?
AA: Will He Score the Whore?
AA: Or Is She A Boar?
RR: And can she open the door?
AA: Lay topless on the floor,
AA: or will she be sore?
RR: When she's done her chore
AA: and closed her store
RR: och kommer nån jävla film i packen vara hardCORE?!

Är det MTV som diskuteras? Vem vet.

Träna på gym, då blir du grym.

I väntan på döden

Jag älskar laddningsmätare. Särskilt när de står på 99%.

Frågan är vad som var vackrast under föregående inlägg; Rad Rats poem eller den mjukt rundade kvinnobarmen (ni vet givetvis svaret). Det var bara beviset på att Ben & Jerrys gör underverk för hjärnan - ty det var det enda som Rat intog, som ni säkerligen förstår.

Jag har slutfört kampanjen på Crysis Warhead, vilket var ett kort, men ack så ljuvligt spel. Via ryktesvägen har jag fått höra att det är än mer underhållande på svåraste svårighetsgraden, så mitt omdöme får vänta ytterligare någon dag. Simultant skall jag även påbörja en ny omgång på Diablo 2, vilket brukar ske varje sommar, och som vanligt kommer jag väl att vika hädan mot en lightning eller fireenchant-demon.

Om ni undrar var solen tog vägen så bestämde jag mig för att ni hade fått tillräckligt med värme. Min DS behöver ändå laddas.

En enkel dikt

Ni har kanske märkt
att jag gillar bröst
När jag känner värk
Skänker de mig tröst

Stora fasta, små och rara
Vackra bröst är underbara

Om ett par du har kan rulla
Vill jag dina tuttar knulla

Ligger å så fint i handen
Överallt i alla landen

Svarta, gula, bruna, röda
För ett par bröst kan Råttan döda

Explosionerna är gula, utomjordingarna är fula

Titta. Ett FPS där du kan se dina fötter!

Koreanerna skriker konstiga ord,
medan jag begår folkmord.
Spandexdräkt eller ej,
så klarar de inte av att möta mig.
AI:n är i stundtals nivå med en bergs-afghan,
trots att de föreställer soldater från stan.

Handlingen är lika intressant som en paj spis,
men det är bara att vänta i Crysis.
Men vad spelar det för roll,
när man kan anfalla koreaner i ett bakhåll?

Ja, att mörda i datorspel är en fröjd.
Därför är jag nöjd.

Angående sandlådor och våld

Hej, kära läsare.
Fördelen med att ha bröder är två: man kan spela med dem, och man kan låna spel av dem. Följaktligen utnyttjade jag det andra alternativet för någon vecka sedan. Resultatet har samlat damm i någon vecka, men så i natt, när ni låg och sov, började jag mitt äventyr med att döda koreaner.

Att döda koreaner är roligt, men att döda utomjordingar är inte roligt (denna åsikten härstammar givetvis från att jag själv är en utomjording), så frågan är givetvis om jag skulle finna Crysis: Warhead mer underhållande än Crysis. Hittils har jag bara dödat koreaner, vilket innebär att jag är tillfreds. Än så länge.

Crysis är ett i raden av spel med inslag av sandlådor - ibland blir det bra (Far Cry), ibland blir det inte bra (Far Cry 2). Fördelen är att man får möjligheter till att döda vem man vill, när man vill. Nackdelen är att det lätt blir enformigt, med tråkiga färdsträckor, och tråkiga färdsträckor vill bara speljournalister ha. Varför recensenterna spillde sin säd över Far Cry 2 är på så vis oförklarligt för alla förutom hjärnskrynklare och pillertrillare, eftersom spelet mest går ut på att åka bil (som är tråkigt) och inte att döda (som är roligt).

Ibland vill man dock bara döda från punkt A till punkt B. Left 4 Dead kan vara spelet som tillfredställer mina lustar, i synnerhet nu när det är billigt. Dessvärre är Rad Rat fattig, och jag rik. Olyckligtvis är spelet dessutom gjort för co-op. Nej, Abducted Alien får väl fortsätta med att döda koreaner en stund, i sin ensamhet.

Ännu ett värdelöst J-RPG

Markisens väldiga styrkor bereder sig för strid.

Kära läsare,
en dag som den här ska man givetvis inte sitta inomhus och spela något så nördigt som datorspel! Nej, man gör som jag och sätter sig utomhus. På så vis får man det bästa av två världar, vilket jag alltid får. Lite Civilization till DS ute på altanen är alltid njutbart när solens strålar smeker mina håriga lemmar.

I skydd av nattens mörker ägnade jag dock någon lönlös timme åt haveriet som är känt under namnet The Last Remnant. Jag har skrivit om mitt förakt tidigare under veckan, men enär jag nu slutligen ger upp allt hopp om att orka slutföra spelet så får jag ge mitt slutomdöme här och nu. Jag förväntar mig inte att de resterande tre fjärdedelarna som återstår av spelet ska bli bättre; möjligen sämre.

• Kameran är inte tillräckligt nära för att ge en känsla av action som i Resident Evil 4, men inte tillräckligt långt ifrån för att ge en taktisk överblick. I synnerhet striderna blir jobbiga att följa, men även under det vanliga spelets lopp är det stundtals jobbigt att följa RUSH SYKES.
• Grafiken är hyfsat tekniskt avancerad, men miljöerna är väldigt fantasilösa och grå. Inte blir det bättre av att många korridorer och tunnlar är små och trånga, vilket gör kameran bångstyrig.
• Stridssystemet är dock väl uttänkt, och betydligt mer engagerande än vad man vanligtvis får i ett J-RPG. Bara en liten detalj som att man stundom får tillfället till att trycka på en knapp för att vålla extra skada gör mycket gott.
• Musiken är rätt ok, faktiskt. Undantaget några melodier som mest påminner om loopar, vilket inte är särskilt njutbart. Resten av ljudet känns emellertid oerhört billigt utfört; ett prima exempel på detta är när vad som ska föreställa en armé vrålar unisont. Låter det som hundratals man? Nej, snarare fem personer. Uselt.
  
• Handlingen är högst medelmåttig, med vissa dumheter instoppade. Varför beger sig markisen ut själv för att strida? Varför har han endast med sig dussinet soldater?
• Jag har sagt det tidigare, men det är så pass vedervärdigt att det är värt att nämnas igen: grodmänniskorna (eller är det kaningrodmänniskor?) har fruktansvärt jobbiga röster och kan mest liknas vid knarriga Yoda-efterhärmningar.

Det finns gott om andra irritationsmoment, men det är väl lönlöst att lista upp allt för många styggelser. Men gillar du J-RPG så är det något för dig, antar jag.

Nytt tillskott till IMDBs topp 250 att vänta

Efter en stunds givande slösurfande upptäckte jag att alla fanboiiis älskade dyrgrip Shadow of the Colossus ska bli till film. Olyckligtvis är det inte Uwe Boll som ska stå för mästerverket, utan Kevin Misher och Justin Marks. Är det därför folk och fä är vreda? Det måste vara på det viset.

De haver dock inte tänkt på de oändliga möjligheterna; ty vad sägs om The Rock och Kristin Kreuk i huvudrollerna?

Den senaste (och enda) filmatiseringen av ett spel som är sevärd är för övrigt Street Fighter. Jean-Claude äger, och jag önskar att jag kunde vara honom i The Last Remnant, som jag för övrigt ska spela nu.

Vackra spelhyndor

Givetvis har du rätt, kära Ab. Olivia Munn är en ytterst sensuell kvinna. Å andra sidan kan jag tycka att det är lönlöst att börja lista dylika kvinnor till höger och vänster, vilket är förklaringen att jag bara postade om Jessica Chobot. Hon måste ju på något plan anses som gräddhyllan av alla dessa spelhyndor, inte sant? Skulle kunnat postat massvis med kvinnor från olika spelsammanhang i mitt förra inlägg annars, men vad var syftet? Ytterst potent ögongodis förvisso, men vår fantastiska blogg har andra syften och mål också, inte sant?


Amanda Mackay från Gametrailers. Minns att hon förde en intervju med James Rolfe där han sylar en penna på henne i studion.



Layla Kayleigh... Ytterligare en programledarhynda? Det rör mig inte i ryggen när jag skådar de där ytterst fasta låren och hennes gyllenbruna solbränna. Jag kan nästan känna smaken från kokosnötsoljan hon smörjt in sig med.

Jag tycker att min och Abs blogg har utvecklats till något väldigt underhållande de senare dagarna. Vi har skiljda intressen och varsin approach till bloggandet som jag tycker ger bloggen en he del nyttig variationsrikedom!

Nu ska jag dra några lajns och därefter spela The Last Remnant, tror jag.

Farväl, för nu, kära läsare!