My Name Is Blond

Precis som att Gorier Blood är den enda nödvändiga modden till Oblivion, så är Killable Children den enda som är av vikt till Fallout 3. De som har varit i barndjävlarnas grotta vet säkert vad jag menar; behovet av att spränga kaxiga barnskallar, som inte gick att uppfylla. Killable Children har förvisso funnits ute i ett tag, men det blir först nu som jag kommer att få tillfället att avnjuta den enär spelet tidigare var utlånat till min broder.

Fallout 3 är även ett av de få spel där det faktiskt inte är värdelöst att vara ond, vilket kan kännas nödvändigt ibland, även om jag vanligtvis är godare än Jesus. Icke desto mindre så är det något alldeles särskilt med att kunna avreagera sig med några hinkar blod från intet ont anande bybor. Det är där som Blackson Blond kommer in i bilden:

Ett ganska genialiskt namn på en karaktär, om jag får säga det själv.

Och ja, min Oblivion-sejour blev ganska kort, även om möjligheten finns att den fortsätter en annan dag. Problemet låg i att jag saknade Fallout ju mer jag spelade Oblivion, vilket är ett tecken på hur kvalitetsskillnaden är i två så pass likartade spel.

En ultimat deal

Kära läsare,
jag har inte känt lusten att spela Civilization på ett bra tag, men nu börjar det klia en smula i hjärnan. Eftersom några kamrater är sugna på en batalj eller två kan det dessutom vara bra spela lite, så ringrosten försvinner. Det är dock inte orsaken till att jag skrev detta inlägg; ty jag noterade att hela samlingen (Civilization 4, alla expansioner samt det tämligen färska Colonization) finns att köpa på Steam för endast 40 euro, vilket är en fin förtjänst med tanke på att alla spelen tillsammans annars skulle kosta det dubbla.

Jag skulle nog jämföra denna samling med Orange Box, men riktat mot strateginördar istället för mördarnördar. Till råga på allt är Civilization-serien bättre än Half Life, som alla vet, med undantag av de icke upplysta.

Dessutom såg jag att ninjasköldpaddorna släpptes på Steam idag för 10 euro. Synnerligen spännande, med tanke på att inget händer när man klickar på ikonen.

Slaktarens bukt är en utmärkt produkt

Rösten är skrovlig och hård,
i mörkret smyger han fram som en mård.
Skallen hans är blank som granit,
vilket indikerar att han är galaxens tuffaste bandit.
När han hukar sig ner är han omöjlig att se,
och det är där morden helst ska ske.

Vakternas nackar förvandlas till puré,
när Riddicks nävar gör entré.
Kniv, mejsel och slägga,
vad han än använder förvandlar fienden till gegga.
Man känner sig även ganska cool,
när man skjuter ner en vakt med pistol;
Ja, Butcher Bay är som bäst
då man ordnar fiendens dödsattest.

Den vackraste mannen någonsin

När man är gammal får man färga håret om man vill, och Eejit ville det.

Att skapa en karaktär i Oblivion som inte är ful är en stor bedrift; en bedrift som jag i natt lyckades med. Eejit, Breton, urgammal och Spellsword blev resultatet. Hans skönhet går inte att underskatta, ej heller hans makt. Förvisso är han endast fortfarande level 1 enär han precis har undflytt fängelset, men jag känner på mig att Eejit inte kommer att kunna stoppas.

Jag kom på att jag använde mig av fler mods än de jag nämnde, men de orkar jag inte lista nu.

Modstulen av Oblivion-mods

Ja, just det. Jag har installerat Oblivion igen, trots att Fallout 3 är nyare och bättre. Orsaken är helt enkelt att min vördade bror har lånat mitt exemplar, så för att fylla ut tomheten som finns i min själ slåss jag med svärd och eldklot numera, istället för den ack så härliga Vengeance (Gatling Laser... mmm).

Lyckligtvis har jag Oblivion på PC, vilket innebär att det finns ett hundratal mods att ladda ner. Riktigt så fanatisk är jag inte, men en del blev det. Eftersom jag är så snäll så listar jag dem här:

• Oblivion Mod Manager - Gör det lite lättare att installera och hantera mods.
• Francesco's leveled creatures/items mod - Ändrar level-systemet, vilket innebär att man inte kommer att stöta på vanliga banditer i skinande magiska rustningar. Moden går att skräddarsy efter ens önskemål dessutom.
• BTmod - Fixar till spelets UI, inventorie och mängder med störande smådetaljer som gör spelet lite mer användarvänligt.
• Qarl's Texture Pack 3 Redimized - Förbättrar texturerna i spelet i en mycket hög grad. Enorm fil, vilket säger en del om det kopiösa arbetet som ligger bakom.
• Detailed Terrain Beta 2 - Förbättrar texturrenderingen och gör att de smälter samman bättre.
• Atmospheric Weather System - Gör att vädret känns betydligt mer realistiskt, och piffar till natthimlen mycket.
• Enhanced Water - Vattnet blir lite snyggare.
• Visual Enhancements - Magin och de magiska vapnen blir häftigare.
• Beaming Sunglare - Solen skiner som en sol, istället för en energisparlampa.
• More Immersive Sound - Modden lägger till fler ambienta ljudeffekter, i synnerhet i naturmiljöerna.
• Natural Wildlife - Djuren i skogen beter sig skyggare. Tidigare var de en smula amfetaminstinna i mitt tycke.
• Natural Enviroments - Snyggare utomhusmiljöer. Bland annat regnbågar!!!!!!11
• Low Poly Grass - Gör spelet lite snällare mot datorn. Jag ser ingen direkt skillnad på gräset i alla fall.
• ImpeREAL City Unique Districts - Skräddarsyr distrikten i huvudstaden en smula, så att de är en smula mer unika än tidigare, då allt var i grå granit.
• ImpeREAL Empire Unique Castles - Ungefär som ovanstående mod, men förändrar slottens utseende istället.
• Unique Landscapes - Förbättrar mängder med landskap oerhört mycket, och skänker en smula variation i världen.
• Zira's Battle Horse Shop - En modd som gör det möjligt att köpa bepansrade hästar. Det innebär att du slipper köpa Bethesdas dåraktiga hästexpansion.
• Dall's Creatures - Förändrar och förbättrar texturerna på åtskilliga monster.
• Qarl's Harvest - Lägger till fruktträd i världen. Hurra!
• Book Jackets - Bokomslagen ser inte längre likadana ut!
• Improved Facial Textures - Ökar uppläsningen på de extremt fula nyllena.
• Beautiful People - I originalspelet är alla extremt fula, vet du väl? Detta löser nästan problemet.
• Bald Hairstyle - Jag känner mig mer hemma om det går att vara skallig.
• Gorier Blood - Mer splatter! Den viktigaste modden av dem alla.
• Low Recharge Cost - De magiska föremålen är inte längre lika groteskt dyra att ladda upp.
• Purge Cell Buffers - Snabbar upp spelet om man har mängder med mods, till priset av något högre laddningstider.
• Elven Map Redux - Kartan blir färgglad och vacker. Vem vill inte ha det på det viset?
• Quest Reward Leveller - Man slipper få något värdelöst när man utför ett uppdrag när man har uppnåt en högre nivå. Ganska trevligt.
• Regrowing Nirnroot - Det jobbigaste uppdraget blir något mindre jobbigt.
• Supreme Magicka - Balanserar spelet, så att det är lättare att vara magiker. Destruction hade ju ynklig skada tidigare.

Dessutom har jag givetvis Shivering Isles-expansionen, som är utsökt. Att installera modsen är i vanliga fall extremt lätt: dumpa innehållet i DATA, slå ihop mapparna och aktivera .esp-filen i Mod Manager eller Oblivion Launcher.

RIP än en gång

Act 3 i Nightmare tycks vara en olycksplats när jag och mina vapenbröder spelar Diablo 2, och som vanligt är det när det går som bäst som vi viker hädan. Förra gången var det en oväntad eldexplosion som krossade oss, och denna gången blev vi simultant styckmördade av små, håriga dvärgar.

Det är ytterst jobbigt att börja om från början när man har kommit så pass långt... Så det får nog ske en annan dag i ett annat liv.

Må druiden Dumbrum vila i frid (bli raderad).

Quake lever ånyo

Om ni inte är barnrumpor minns ni säkerligen en barsk, manlig stämma som brölade ut smekande komplimanger som EXCELLENT, IMPRESSIVE och HUMILIATION ungefär när jorden skulle gå under. Lyckligtvis gick inte jorden under så att man kunde spela Quake 3, vilket var synnerligen underhållande trots de rosslande modemens begränsningar. Nu när de breda banden har gjort sitt magnifika inträde är det dags för mer hektisk, stressande action i och med Quake Live.

Det är alltså Quake 3, men spelat i webbläsaren med all statistik som någonsin kan önskas. Det är roligt, och dessutom gratis. Så om ni är ute efter gratis nöje är det värt ett försök.

Vin Diesels välgärning till mänskligheten

Det är roligt att mörda folk. I datorspel, i alla fall.

The Chronicles of Riddick: Butcher Bay är fantastiskt, rent utav makalöst bra. Faktum är att det inte har några direkta brister; bra handling, bra skådespelare, bra dialog, bra ljudeffekter bla bla bla. Ni förstår; mer behöver inte sägas. Spelet äger. Det är såpass bra att det är värt att köpa Assault on Dark Athena om man inte har spelat det tidigare, vilket var fallet för mig, men det återstår att se hur bra uppföljaren är.

Det finns en och en annan bugg i spelet, men inte tillräckligt för att minska på underhållningen, så var nu en god medborgare och köp spelet, eller om ni är skurkar, låna det av er vän Internet.

Gör mer spel, Vin.

Ingenting är bättre än mammon

Att köpa TV-spel är dyrt. Inte särskilt märkligt, med tanke på att det är en lyxvara som vi kan förunna oss på grund av att vi lever i ett I-land, men likväl, när penningpungen blir lättare känns det vemodigt; detta gäller i synnerhet när pengarna man spenderar hamnar på vad som visar sig vara ett uselt spel. Lösningen på problemet kan givetvis vara att ladda ner piratversioner, men eftersom det är olagligt ska vi inte göra det, eller hur?

Demon är ofta väldigt tråkiga, så då återstår det att försöka lita på recensioner och egna intressen. Likväl går det horribelt fel ändå alldeles för ofta. Ett grymt exempel på detta är Neverwinter Nights 2, med sin usla story (som skulle vara bra), patetiska dialog och ointressanta strider. Vad kan man göra åt detta? Jo, man kan importera, enär de rådande skatterna medför höga priser på underhållande ting, såsom TV-spel. En personlig favorit är Kanada, trots att de ständigt besegrar oss i ishockey.

Om man jämför prisskillnaden på Pokemon Platinum mellan Video Games Plus (länken) och Webhallen så blir det 179 kronor. Det är ganska mycket för ett DS-spel. Givetvis måste man räkna med frakt, men icke desto mindre blir det billigare - och möjligheten att köpa flera spel åt gången finns också, ty då sparar man ju ännu mer. Å andra sidan kostar det närapå 0 kronor att ladda ner, men att vara pirat är väl inte ett lockande alternativ. Eller? Eller? Eller? Eller? Eller?

RIP Duke

Det har skämtats om Duke Nukem Forever i ganska många år nu, så det borde kanske inte komma som någon överraskning att 3D Realms läggs i graven. Faktum är att jag skrev redan i projektarbetet i gymnasiet att spelet var kraftigt försenat, vilket nog säger en del om deras arbetskapacitet.

Jag har aldrig spelat något i serien, så jag kan inte påstå att jag sörjer. Trailern som kom ut 2001 bådade dock mycket gott, så man kan undra varför det inte släpptes då. Det såg trots allt ut att vara ganska färdigt då, samt tämligen ägande.



Jag undrar hur företaget kunde hålla sig flytande så länge, när det var de själva som stod för finansieringen av spelet. Det i sig är ett mirakel.

Duke fungerade som en viktig samhällskritiker, filosof och debattör.

En inte så hård hårddisk

Skadad? Hurdå?

Det tycks som att jag inte ska spela något idag. Eller göra någonting, egentligen. Ska jag behöva köpa en ny hårddisk? Fruktansvärt irriterande och en synnerligen onödig kostnad.

Barska manliga stämmor i skydd av mörkret

Lediga dagar innebär sena nätter, vilket innebär stora möjligheter till att spela datorspel på den mest lämpade tiden för denna aktivetet: på natten. Den senaste tiden har jag även spelat spel som tycks vara specifikt anpassade för natten också: The Chronicles of Riddick samt Left4Dead. Just Escape from Butcher Bay är för övrigt ett alldeles utmärkt och grandiost spel, och om ni inte har spelat originalet så bör (ska) ni, ja just ni, kära läsare, spela det omedelbart.

Enligt en uråldrig undersökning (veckogammal) så är nattugglor smartare än de morgonpigga idioterna, så det är väl bara att spela på med gott samvete. I övrigt orkar jag inte skriva mer, ty det är utmattande att spela FPS och vara bäst.

För övrigt har alla tjocka kvinnor råttfärgat, stripigt hår, då de inte kan eller orkar inte färga samt att de inte kan eller orkar färga det. Dessutom har de fula frisyrer emedan de inte vågar gå till frisören. Eller så får de inte plats i frisörstolen.

Zombiehat

Zombier är ett märkligt fenomen. Första gången jag läste om dem var i Joakim von Ankas ungdom (förträfflig serie, möjligen den bästa som någonsin har skapats), då von Anka var jagad på grund av en orättfärdig aktion som han hade gjort. Givetvis slutade det lyckligt, vilket knappast är kutym i dylika berättelser. Det är bara en av alla ingredienser som jag stör mig på. Det främsta är filmernas huvudaktörer: zombierna.

Varför? Orealismen spränger ju alla gränser; när man dör förlorar skelettmuskulaturen nästan all styrka, vilket innebär att de skulle traska långsammare än din mormor, och bita lösare (även om hon saknar tänder), för att inte nämna hur de ens kan röra sig då blodet har hunnit stelna. Svart magi? Kanske det; men varför finns då ingen vit magi? Antagligen för att logiskt tänkande inte fungerar i zombierullar. Dessutom tycks zombierna inneha någon form av superstyrka, för hur kan de annars övermanna en människa i en ärlig kamp, man mot man, och slita sönder strupen med tänderna? Människorasens tänder är synnerligen ynkliga. Försök att slita loss en rå biff, och se hur lätt det är... och jämför med filmerna.

Det finns mer att klaga på (som idiotiska människor, hur handfallen polisstyrkan och militären är och hur lätt det vore att skydda sig mot zombierna, som med ett lätt pansar), men jag ska inte slösa på Internets obegränsade utrymme.

Left 4 Dead har därtill rea på Steam helgen ut, med det ynkliga priset på endast 18 euro. Ni är sugna, eller hur?

Jekaluvi

Intressant läsning om Jekaluvi, eller hur? Den som lyckas gissa rätt på vilka kvinnor det är som innefattas i hans kombination först får en Losec som pris. Priset tillhandahålls av Rad Rat själv, men först måste ni hitta honom.

I dag har varit en händelsrik dag: inga plikter att utföra, vilket innebar sömn tills solen stod lite högre upp än vad den brukar göra när jag vaknar. Dessutom inhandlade jag diverse nya preparat på Apoteket samt ett exemplar av Rid Dick till PC. Frågan är om båda inköpen går att kombinera på något vis? Det ska vi strax ta reda på, kära läsare.

Tills vidare kan ni glutta på den vackra PR-videon för The Conduit till Wii. Antagligen är det endast de roliga sekvenserna som är uttagna i videon (som vanligt), men det ser likväl roligt ut. Våld är ofta roligt; i alla fall när man själv inte blir drabbad. Videon är ny, om ni nu inte förstod det.

Segerns sötma

Bara två utropstecken?

Seger i finalen mot Sovjet med 15-3, och volleybollmästerskapet var mitt än en gång. Tämligen väntat då jag är makalöst skicklig, men varje gång jag ser den mäktiga bucklan blir jag lika glad.

När jag traskade förbi LAME såg jag att man fick 100 riksdalers "rabatt" på Rid Dick ifall man visade upp ett exemplar av Aftonblaskan. Frågan är då hur mycket dyrare det ändå blir att köpa spelet där istället för på valfri webbutik...

Lyckan formligen skiner ur solglasögonen.

Disc 2 av Dickmant

Jag har vomerat ut min avsky mot The Last Remnant ett antal gånger. Under en intressant konvers med Radical Rat framkom det med all önskvärd tydlighet vad han tycker, och för att vi älskar er, kära läsare, så får ni ta del av den.

RR: Det går ju inte att spela längre
AA: För att det är dåligt?
RR: Har ingen aning vad som händer handlingsmässigt
RR: Har mött tre bossar på rad utan möjlighet att spara mellan
RR: 6 koprofager, en dörr till helvetet och en stor neger med en flygande tron
AA: Haha
RR: The Duke of Ghor seized the position as chairman
AA: Åh nej
RR: And so... the remnants meant to help people, ended up working against them!
RR: Jag begriper inget
AA: Det är inte meningen
RR: Duke of Ghor? Chairman?
RR: Svärdskvinnan dog och ersattes av sin dotter som i princip ser identisk ut, fast med en annan röst
AA: Grät du när hon dog?
RR: Sorgedagget vällde nedför mina rosenröda kinder

Någon gång i framtiden kanske ni är så lyckligt unnade att ni får ta del av Radical Rats omdöme av detta värdelösa spel. Vem vet?

Sun Tzu

Hej, kära (och hatade) läsare.
Jag och Rad Rat möttes i en duell i det ädla spelet Sten, sax & påse, och striden var ytterst jämn. Här följer referatet:

1-0 till Rat efter en slug attack.
1-1. Abducted Alien utjämnar genom att satsa på lyckan.
2-1. Radical Rat slinker igenom ett hål i försvaret och tar en snabb poäng.
3-1. Radical Rat utnyttjar samma misstag igen!
3-2. Abducted Alien korrigerar sitt taktiska tänkande... "Rat använde det förra gången, så han tror nog att jag ska försöka använda motvapnet till just den så jag använder motvapnet till hans förväntade motvapen." Det lyckas.
3-3. Ännu en taktisk och genial manöver från Abducted Alien!
4-3 till Rat som genomskådar min genomskådning.
4-4. Först lika, men sedan lyckas Alien slumpa fram rätt vapen.
4-5. Alien tar hem segern efter att ha legat i underläge!

Nu ska jag spela Nintendo Entertainment System. Det blir rått.

I'M JUSS LOKKEEAIII, TO SEE WATH I'M MISS-EEEN

Efter diverse slit och släp har jag haft tid över för att dräpa fler koreaner i Crysis Warhead (som jag tidigare talat om), och har nu klarat det på den svåraste svårighetsgraden, som . Det höjde tvivelsutan nöjesgraden, emedan det innebar att man fick utnyttja datorns (något korkade) AI flera gånger; såsom att slänga en mina på vägen, skjuta med pistolen mot ett fordon, ställa sig i cloak mode och flytta på sig en smula. Fordonet ser en inte, men åker snällt på minan och sprängs. Sånt är skoj.

• Grafiken är het. Dock dödar den de flesta datorer, även om man är förbi de rekommenderade kraven. Inte så lysande.
• Karaktärerna är töntiga, och handlingen är töntig. Bara en sån sak som att huvudpersonen heter Psycho säger mycket... ett typiskt alias för en 12-åring, ungefär. Nu spelar det inte så stor roll, dock. Man måste ha spelat originalet för att förstå nånting av handlingen också, annars ligger handlingen ungefär på Ikari Warriors nivå.
  
• Det finns alltid enormt mycket ammo, och sånt gillar jag. Det innebär att man kan kötta för glatta livet.
• Svårighetsgraden höjs alldeles lagom.
• Utomjordingarna är inte lika tråkiga som i originalspelet, mycket tack vare att man har mer ammo till alla mäktiga vapen. Men det är fortfarande roligast att döda koreaner.
  
• Fienden har en morbid förmåga att kunna upptäcka en på de mest ologiska ställen, men samtidigt är de bra på att undvika att se en på de mest logiska ställen. Överlag rätt OK, dock.
• Musiken känns lagom pampig. Det är gott.
• Att uppgradera alla vapen man finner är skoj, men ologiskt. De skickar ut elitsoldater utan att ge dem den bästa utrustningen som finns? Smart.
  

Crysis Warhead är kortare än Crysis, men det är roligare. Särskilt skoj är det dock i de trånga tunnlarna då man får tillfälle att leka med hagelbössan, så man kan fråga sig hur nödvändigt det var med de enorma landytorna som man får traska över. Allt som allt är det emellertid en helgjuten slaktupplevelse, även fast man dräper utomjordingar; vilket Abducted Alien ogillar eftersom han själv är utomjordisk.

Nördgnäll

Hej igen, kära läsare.
Som ni säkert känner till föll domen mot nördarna i Pirate Bay nyligen, men det spelar ju ingen roll eftersom det var i tingsrätten. Sen spelar det ingen större roll för mig, eftersom det finns bättre platser att finna material på.

Över till viktigare nyheter: Jag har spelat Diablo 2, och det var skoj. Inte särskilt förvånande, eftersom det görs en uppföljare, och spel som får uppföljare brukar ofta vara bra (Final Fantasy-serien undantagen). Trean tycks närma sig den grafiska stilen som fanns i ettan, och det är bra enär den första delen var bäst. Så till en meningslös jämförelse, om ni minns debatten (gnället) om Diablo 3 och dess utseende:

Buhu! Det är för ljust! Inte tillräckligt dystert!

Och titta så mörk Dark Forest är!

Jag tror att det kallas för en grafisk förbättring, kära läsare... Som jag välkomnar. Det är faktiskt ganska fult numera.

För övrigt har GameSpy bytt utseende. Nu ser det värdelöst ut.

Att leva som Rambo

Crysis är som Rambo, men i spelform. Fast Crysis är inte lika manligt.

Rambo-serien är förträfflig underhållning. Man kanske inte tänker det vid första anblicken, men det finns några likheter mellan en valfri Rambo-film och Crysis. För det första, så är man oerhört mycket mäktigare än fienden (annars skulle man bli ägd tämligen raskt), precis som Rambo. För det andra, så har man förmågan att smyga runt och dräpa i lönndom; det är något speciellt med att smyga upp bakom en korean och pumpa denne full med bly. Smygandets konst är något som John J utför till perfektion likaså, ty vem skulle kunna glömma bort Rambo: First Blood Part II där han gömmer sig i djungeln och slaktar nidingar?

Olyckligtvis är man alltid klädd i en ful latexdräkt i Crysis, vilket omöjliggör bärandet av Rambos signum: pannbandet (och den svällande frisyren). Men, man kan väl inte få allt.

För övrigt släpps Rambo-kollektionen på DVD för det ringa priset av 129 riksdaler i slutet av månaden. Det är lag på att införskaffa ett exemplar.